När Sverige 2019 ändrade sin spelmarknad genom att införa en ny licensmodell, var det med ambitionen att öka konsumentskyddet och minska de negativa effekterna av spel. Men trots en liberalare syn på spelmarknaden jämfört med många andra länder, har den svenska spellicensen inte blivit den magnet till dragningskraft för globala spelbolag som Spelinspektionen hade förutsett. Låt oss titta på vad detta beror på och vad som gör att svenskar lockas till casinon utan licensen.
Sveriges stränga reglering av spelsektorn
En av de stora stötestenarna är de höga kostnaderna och den stränga regleringen. Svenska Spelinspektionen har infört skarpa riktlinjer gällande reklam och bonusar, vilka är betydligt strängare än i många andra jurisdiktioner. Restriktionerna syftar till att skydda spelare från osunda spelvanor, men har samtidigt skapat en mindre attraktiv marknad för nya aktörer, som ser större möjligheter i länder med fördelaktigare regelverk.
Skatter och avgifter: Ett högt pris att betala
Ett annat avskräckande moment för många internationella spelbolag är det svenska skattesystemet. Med en skattesats på 18% på bruttospelintäkter står Sverige i paritet med många europeiska länder, dessutom höjs skatten till 22% den 1:a juli. Det skiljer sig negativt från till exempelvis Malta, där många online spelbolag istället väljer att basera sina operationer på grund av betydligt gynnsammare skattevillkor på endast 5%.
Den ekonomiska belastningen, i kombination med de höga kostnaderna för licensansökan och förnyelse, gör att många stora spelbolag tvekar. Dessa kostnader kan uppgå till flera miljoner kronor, beroende på företagets storlek och antalet licenser de ansöker om.
Marknadens respons: En blandad kompott
Responsen från spelindustrin har varit blandad. Vissa etablerade svenska bolag som Betsson och LeoVegas har anpassat sig väl till det nya systemet och lyckats behålla en stark position på marknaden. Samtidigt har flera stora internationella aktörer, inklusive några av de mest framträdande namnen inom industrin, valt att inte söka svensk licens.
Denna tveksamhet kan delvis förklaras av de strikta förordningarna kring marknadsföring och bonuserbjudanden, vilka är centrala verktyg för kundvärvning och kundbehållning i denna högt konkurrensutsatta bransch. Den svenska modellen begränsar dessa möjligheter markant, vilket gör det svårare för nya företag att etablera sig och växa på den svenska marknaden.
Utmaningar och möjligheter i digitaliseringens era
Digitaliseringen av spelindustrin fortsätter att erbjuda nya tekniska möjligheter och affärsmässiga utmaningar. Medan den svenska marknaden erbjuder en hög grad av digital mognad och teknisk infrastruktur, som enkel registrering med BankID och snabba och smidiga betallösningar som Swish och Trustly ställer den också höga krav på operatörerna, särskilt när det gäller omsorgsplikt, ansvarsfullt spelande och kundskydd.
Detta höga krav kan vara både en fördel och en nackdel. Å ena sidan säkrar det en hög standard av spelarskydd, men å andra sidan medför det betydligt ökade operativa kostnader. För nya spelare på marknaden kan dessa investeringar i personal, teknologi och system för spelarsäkerhet vara avskräckande, särskilt om de redan opererar under tunna marginaler.
Varför svenskar väljer spelbolag utan svensk licens
Trots Spelinspektionens försök få svenskar att välja att spela på den svenska marknaden, väljer många svenskar fortfarande att spela hos bolag utan svensk licens, lockade av generösare bonusar och kampanjerbjudanden som inte erbjuds inom den reglerade svenska marknaden.
Dessa spelsidor licensierade utomlands kan också tillhandahålla ett bredare utbud av spelalternativ och ofta mindre restriktiva insättnings- och uttagsregler, vilket ger en mer flexibel spelupplevelse. Denna frihet och fördelaktiga villkor är särskilt tilltalande för spelare som söker större värde och mindre begränsningar i sitt spelande.
Framtidsutsikter: Står dörren fortfarande öppen?
Trots dessa utmaningar är den svenska spelmarknaden fortfarande stor och potentiellt lönsam. Frågan är om regeringen och reglerande myndigheter är villiga att justera lagstiftningen för att göra marknaden attraktivare för internationella bolag, eller om de kommer att fortsätta prioritera konsumenternas skydd på bekostnad av marknadstillväxt.
För att öka attraktiviteten kan Sverige behöva överväga att justera skattesatserna eller lätta på vissa av de striktaste reglerna. Alternativt kan en ökad satsning på innovations- och teknikstöd till spelbolag också spela en roll i att locka fler internationella spelare till den svenska scenen.
Sammantaget visar situationen att även om Sverige har öppnat upp sin spelmarknad, återstår flera hinder som måste övervinnas för att fullt ut kunna dra nytta av globala spelbolags innovationer. Om dessa justeringar görs kan Sverige ännu bli en av de ledande spelmarknaderna globalt, men som läget är nu kvarstår många frågor om dess långsiktiga lockelse.