Om färdmedel i folktron dykt upp som en fråga i ett webbkryss eller korsord syftas de troligen på ordet kvast eller kvastar. Detta kommer då från folktro kring häxor och att de använde kvastar som färdmedel.
Varför flyger häxor på kvastar?
När man tänker på häxor kommer man genast att tänka på kvastar. Men sanningen bakom sambandet om varför häxor rider på kvastar är lite svår att tro. Vissa skildringar av häxor har ingen koppling till de verkliga berättelserna under medeltiden. De var aldrig gröna, hade ovanligt stora näsor eller skrattade maniskt.
Tropen med häxor som rider på kvastar har dock sitt ursprung i en viss historisk sanning. Men den kan vara lite överraskande för de flesta av oss.
Även om kvastar var ett tecken på hemtrevnad, var kopplingen mellan kvinnor och hushållsarbete inte så etablerad förrän efter häxepidemin på medeltiden. Ja, associationen fanns fortfarande, men det var inte anledningen till att häxor, som vanligtvis var kvinnor, förknippades med kvastar.
En anledning var att hedniska ritualer blev allt tydligare under denna tid. Det fanns en stor koppling mellan hedendom och häxor, och ridandet på kvastar härstammar till viss del från detta.
Kvastar användes ofta när man genomförde fruktbarhetsritualer, liksom stolpar och högafflar. Män och kvinnor tog med sig dessa föremål ut på fälten och dansade med dem för att främja grödans tillväxt. När förbipasserande såg ritualen mitt i natten förväxlade de den med att kvinnor red på kvastar och utförde otillåtna handlingar.
Och vad får man när man lägger till en okunnig åskådare, kvastar och kvinnor? Häxor som flyger på kvastar förstås.
Kvastar användes också ofta av kvinnor för att visa om de var hemma eller inte. Ibland lämnade kvinnorna sina kvastar uppe i skorstenen för att alla som passerade skulle veta att de inte var hemma. Bruket att häxor rider ut sina kvastar ur skorstenen härstammar från denna bild.
Skälen ovan verkar vara helt rimliga förklaringar till hur häxor blev förknippade med kvastar. De är dock inte den främsta anledningen som dyker upp när man forskar om sambandet.
Låt oss försöka uttrycka det här på ett fint sätt. Under medeltiden upptäckte man först hallucinogener i växter, till exempel hönsört, och man experimenterade med dem. Människor använde växter för att skapa salvor och ”drycker” som innehöll hallucinogener, något som också blev starkt förknippat med häxeri. Man försökte med många olika metoder för att få in drogerna i sina kroppar, man försökte få in salvorna i systemet genom mer intima platser. Detta involverade ofta en kvast.
Folk deltog i denna metod för att ta droger eftersom de snabbt lärde sig att intag av drogerna genom mat och dryck lämnade dem med tarmproblem. Andra, konstigare metoder gav dem mindre smärta.
Detta förklarar varför man kan rida på kvasten, men inte flyga. Läs ordet hallucinogena igen och det är din första ledtråd. Drogerna har sannolikt orsakat drömmar om flygning och tyngdlöshet medan man fortfarande satt på kvasten.