I Sverige har påskhäxor eller påskkärringar varit en tradition sedan början av 1800-talet. På Skärtorsdagen före påsk klär sig barn ut som häxor (påskkärringar) och går från dörr till dörr för att önska god påsk och få godis (ungefär som vid ”trick-or-treating”). Denna tradition har anknytning till folktron om häxor som flyger på kvastar till den legendariska ön Blåkulla för att dansa med djävulen denna dag.
Enligt gamla berättelser ska häxorna torsdagen före påsk ha stigit ombord på sina kvastar och flugit till en hög bergstopp någonstans i Tyskland.
För att skrämma bort häxorna på återresan byggde svenskarna upp stora, brinnande eldar för att skrämma bort häxorna. Denna tradition har förts vidare till modern tid i form av brasor och fyrverkerier som säkerligen kommer att vakna till liv under påskhelgen.
För svenskar är påsken årets första långhelg och det är ett utmärkt tillfälle att komma ut och njuta av blommande vårblommor på landsbygden. Om du besöker en släktings sommarlandställe kan du också se vaser fyllda med kvistar, med fjädrar som toppar kvistarna. Detta är en gammal religiös tradition att dekorera björkkvistar under långfredagen, och ibland firar huvudgatorna i staden detta genom att dekorera sina träd!
Påskkärring traditionen sägs gå tillbaka till medeltiden då hundratals kvinnor avrättades i Sverige för häxeri. En gång trodde man att häxorna flög på sina kvastar till ön Blåkulla på skärtorsdagen för att träffa djävulen. På skärtorsdagen finns det många påskeldar som enligt traditionen skulle hålla häxorna borta. Numera finns det också ofta fyrverkerier. Häxorna återvände på skärtorsdagen. För att vara säker på att det inte fanns någon i skorstenen var man tvungen att bränna nio olika grenar på påskdagen innan man tände sin eldstad.